Nannadags!

Efter lite mat, småslumrande i soffan och filmmys känner jag mig något piggare. Ska dock bli skönt med en sovmorgon imorgon, en ordentlig en. Satte på hundtricket och kröp ner under filten. Det är en riktig klassiker enligt mig! Kommer ihåg när vi såg den på bio, hela familjen. När hans telefon ringer och det är hon som ringer och han aldrig svarar (vet inte riktigt hur jag ska förklara scenen bättre!) skriker jag ut i hela salongen "Men svara då!". Hela salongen började skratta, men jag var fortfarande omedveten om vad som hänt. Tills mamma lite fint viskade i örat att man ska vara tyst på bion... I toakön efteråt kom säkert 10 personer fram till mig och sa "Bra sagt!" eller "Jag tänkte precis samma sak". Den bjöd jag på. Var nästan påväg att skrika samma sak nu ikväll... 

Nu är det nanna dags. Ibland önskar jag att jag kunde lära mig att lyssna på mig själv. Oavsett hur många gånger jag säger åt mig själv att jag ska gå och lägga mig tidigt och lalala så slutar det alltid med att jag börjar pyssla med något annat och tiden bara flyger iväg.  Imorgon tänkte jag försöka rensa och städa lite i min garderob och i mitt rum. Återigen, varför lär man sig aldrig att lägga tillbaka kläderna på rätt plats och försiktigt ta ut dem från hyllorna? Suck.. Sen ska jag förhoppningsvis hinna träffa N också, inte alls långt kvar innan hon lämnar storstaden och sitt liv här. Jag vågar inte ens tänka på hur mycket jag kommer sakna henne!  

Nej, NU väntar sängen. På riktigt! Inget "Jag ska bara..." - vilket jag är en expert på... PUSS, sussa sött!

 

 När jag kom ut från skolan efter utspringet möttes jag av familj och släkt och så bästa vän! Vart så himla glad av att se henne stå där! Jag kramade henne så hårt att hon nästan ramlade... Tur att hon inte flyttar ALLTFÖR långt bort, det finns ju både tåg och bil...